Den blomstertid nu kommer

”Den blomstertid nu kommer – med lust och fägring stor
Du nalkas, ljuva sommar, där gräs och gröda gror.”
(Sv Ps 199:1)

Låt oss tala om allergier.

Vadå blomstertid, vadå lust och fägring stor?
Vadå ljuva sommar, där gräs och gröda gror?

Allergier – överkänslighet. Allergier kan triggas av mycket. För den som lider av detta är det naturligtvis med blandade känslor som man kliver in i det blommande, och ändå så fantastiska, sommarlandskapet.

Vad har nu detta med KMH att göra? Allergi och överkänslighet...???
Låt mig illustrera det med ett musikaliskt nördperspektiv.

Allt finns i detaljerna. Alla på KMH, lärare, förvaltning och studenter, lägger ner all kärlek och kraft för helheten. Samtidigt som de i sin unika professionalitet lägger fokus på detaljer – på det som utifrån verkar nördigt men för den som är inne i det förkroppsligar allt det som är viktigt. Allt som är centralt i livet, kärlek, sorg, empati, skönhet, konflikter, aggressioner, mystik och medmänsklighet, ryms i det lilla, det ryms i detaljerna – ja, det ryms i den enskilda tonen.

Umgänget med detta, med detaljernas förkroppsligande av universums rikedom, kan också trigga en slags känslighet som ibland gränsar till just överkänslighet. Ett starkt patos för det konstnärliga uttrycket kan ibland få oss att glömma att kvalitén i detaljerna ibland är lite olika saker i olika musikaliska sammanhang. Det som i ett sammanhang är synonymt med god smak kan i ett annat sammanhang helt enkelt bli väldigt fel. När vi då går och sneglar på varandra är det avgörande att vi är lite beredda att byta evalueringsraster och se på varandra från olika perspektiv – med en kärleksfull och öppen inställning till varandra med en beredskap för att låta varje möte också omramas av en vilja att låta vår världsbild förändras. Därför tror jag att det är centralt att vi skapar en försonande och förlåtande omgivning där vi samtidigt bejakar varandra och lyfter upp varandras särarter som viktiga delar i att skapa en helhet.

Tillbaka till Den blomstertid nu kommer.

Det var väl lite deppigt i överkant att använda denna sommarpsalm som plattform för att, via allergier och överkänslighet tala om konsten och våra perspektiv i mötet med varandra. Men hur som helst: tillbaka till blomstertiden:

Personligen har jag en faibless för att spela eller sjunga i kanon eller i olika typer av kombinationer med ostinaton, augmentation etc. Min tes brukar vara: Allt går att sjunga i kanon – det är bara en fråga om toleransnivå. I rätt omgivning och sammanhang kan också en på papperet dålig kanonlösning bäddas in i en förlåtande dräkt så att man faktiskt, trots lite dissonanser och glidningar, kan få ihop en helhet. En upparbetad känslighet för hur man hanterar dissonanser, låt oss kalla det ”dissonanstoleranskoefficienten”, kan lätt ställa sig i vägen för att faktiskt bejaka sammanhanget och helheten.

Vad jag hoppas för KMH är att framtiden ska innebära ett bejakande av särarter. En vilja att vara olika, en konstnärlig drivkraft där excellensen och kvalitén står i centrum samt en växthusartad miljö där alla kan få blomma. Att det är en plats där våra musikaliska allergier och vår eventuella finkalibrerade positiva överkänslighet tillsammans kan bilda ett sommarlandskap av musikalisk rikedom.

”... med blid och livlig värma till allt som varit dött
sig solens strålar närma och allt blir återfött.”
(Sv Ps 199:1)

Sommarhälsningar från
Johannes Landgren, 13 juni 2024